Första mötet!

Kayo som jag brukar kalla K här i bloggen är min egna häst, vi har praktiskt taget vuxit upp tillsammans. Jag köpte henne för mina egna sparade pengar då jag var 14 år, hon var 3 år. Idag 11 år senare håller vi fortfarande ihop. När jag letade efter ny häst så hade jag inga som helst krav på vad det skulle vara för häst, jag visste bara att jag ville ha en häst. Att jag fann K var av en ren slump, när jag och min mamma var på Göteborg Horse Show så fick vi en tidning med annonser i. Jag kommer ihåg att vi satt och fikade på mässan och kollade igenom tidningen och där på en sida fanns K:s annons! När vi kom hem så ringde min mamma på annonsen men K var tyvärr redan utlånad till någon för senare köp men hon tog vårt telefonnummer ifall hon skulle få tillbaka henne. Det gick inte allt för lång tid innan kvinnan ringde upp oss och sa att hon fått tillbaka K. Vi bestämde att vi skulle åka dit så jag fick provrida. K stod hos sin uppfödare i Lönneberga, 27 mil härifrån. Vi åkte dit och jag kommer ihåg att vi körde rakt in i skogen hur länge som helst på en grusväg. När grusvägen slutade kom vi fram till gården. När vi hoppade ur bilen kom två fuxfärgade hästar gåendes nyfikna till staketet som låg bara en bit ifrån där vi parkerade. Min första tanke var: Hoppas det är den minsta av de två. Jag hade ju sett annonsbilden men man vet ju aldrig. Jag hade i alla fall rätt och det var den minsta av de två. Tur tyckte jag då den var finast :)

Jag fick provrida K på en rak grusväg och som sällskap red en liten tjej med på en shettis. Mamma, pappa och kvinnan som ägde henne gick en bit bakom oss. K var knappt riden något, hon kunde inte stå still när man hoppade upp, hade aldrig travat eller galopperat med ryttare. När vi kom iväg en bit på grusvägen så var det en ganska så lång böj på vägen och jag hörde bara något fruktansvärt högt ljud som närmade oss fort. Jag tittade ner på den lilla tjejen på shettisen och frågad ifall K var van vid sådana här saker, hon sa att hon inte visste. Mamma, pappa och hon som ägde K var långt bak så jag kunde inte fråga någon annan. Jag kommer ihåg att jag tänkte jaja vi får väl se då. Ljudet närmade sig väldigt fort och runt hörnet fick vi helt plötsligt se 2 stycken motocrosscyklar dundra fram. K blev panikslagen och slängde sig runt och började galoppera hemåt. Dock var hon inte så stark så jag kunde slita stopp på henne ganska fort. Vid det här laget hade killarna på motocrosscyklarna stängt av sina motorer. Jag hoppade av K och höll henne, hennes ägare hade då hunnit ifatt och hon hjälpte mig att hålla K medan de körde förbi med de hemska maskinerna. När de var förbi skulle jag hoppa upp igen, då tog det typ 15 min för mig att komma upp då K inte ville samarbeta och stå still. Envis som jag var hoppade jag inte upp förrän hon stod still. Vi red tillbaka till stallet och sadlade av. Mamma och pappa hängde med ägaren in i huset och jag valde att stanna kvar i stallet hos K. Hon var lite orolig inne då hon inte var van att vara inne utan alla i flocken. Nu var det bara hon och den lilla shettisen.

Jag vet inte varför egentligen vi valde att ta hem K på prov en månad, hon var ju inte direkt någon bra häst för mig. Jag hade ingen unghäst vana och hon var knappt riden något men så blev det.

När jag fick hem henne så var hon jobbig i all hantering, precis som hon var då jag provred henne. Jag tränade mycket på att stå still när man sadlar och tränsar. Hon var full av energi och väldigt envis och ville inte samarbeta, här kom jag och ställde massa krav och det tyckte hon var skitjobbigt. Hon var ju van att bara strosa omkring med sina hästkompisar och göra vad hon ville. Pga. all denna energi och envishet fick jag hitta andra lösningar för att hon skulle förstå att stå still direkt är ganska mycket slappare än att försöka gå omkring. Jag hade en liten hage där jag kunde arbeta med henne och tillslut så insåg hon att samarbeta när det gäller sadling är faktiskt helt okej.

Det är tack vare denna häst som NH har kommit in i mitt liv. Hon är en häst som kräver mycket, väldigt mycket. Det hjälper inte att rycka och slita och bli arg, sådana metoder funkar inte. Framförallt när man köper en känslohäst då inser man hur mycket jobb man måste lägga ner på psyket.

Detta är bara början på vår jobbiga tid tillsammans, jag har haft flera år av slit med denna häst när det gäller hantering, ridning, skador osv. Tänkte jag inte skulle trötta ut Er med mer text nu utan tar resten vid ett annat tillfälle.

Ni vill veta mer om vår tid tillsammans? Hur jag har tränat bort olika problem osv.?

Slänger in en bild från första tiden:

Och nu:

Kanske var det ödet som förde oss tillsammans nu när man tänker tillbaka på allt som hänt.


Kommentarer
Postat av: Erika

Låter inte som en lätt häst.

Men du verkar ha kommit en bra bit, och med såna hästar tar de tid och man skapar ett alldeles speciellt band mellan sig o hästen. :)

2011-12-04 @ 17:30:08
URL: http://eriikapettersson.blogg.se/
Postat av: natalja och ridtravaren hillbilly :)

Kul att läsa, gud vilken skillnad det har blivit på henne! :)

2011-12-04 @ 17:35:14
URL: http://ltoheove.blogg.se/
Postat av: Erika

SV:

Ja. :)

Och de är ju extra kul att få dom här framgångarna, med en häst som är så.

Sen är det många motgångar, tårar och besvikelse, kanske ilska o allt detta på vägen.



man blir arg för att man inte har kundskapen att lyckas.

att det inte går framåt i den takt men kanske önskat osv osv.



Vet hur det varit med min ponny och hur det är ännu.

Hon är jätte svår o förstå sig på.

Minst sagt nu när vi rider ut själva.

De går bra, men så himla tittig, spänd och de har jag aldrig upplevt hos henne tidigare.



Bara kämpa :)

2011-12-04 @ 17:50:14
URL: http://eriikapettersson.blogg.se/
Postat av: Anna

sv: vet inte om något är "officielt" än så jag säger inget:P

2011-12-04 @ 18:51:22
URL: http://annashastliv.blogg.se/
Postat av: josefine m. ridtravaren Bellie

MEN GUUD!!! Vilken skillnad... Hade jag aldrig trott. :o Asbra jobbat!

2011-12-04 @ 19:47:59
URL: http://minfux.blogg.se/
Postat av: Jennifer

Åh, vad spännande. Berätta gärna mer :D gärna om hur ni löst olika problem :)

2011-12-04 @ 20:36:38
Postat av: Emilia

Kul att läsa!! Det var en fin historia :)

2011-12-04 @ 22:32:59
URL: http://hastarochemilia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback